Det var en gång......

....en oktobernatt året 2004, en mamma som visste att nu var det dags!
Som en guldklimp damp hon ner i våra hjärtan och gjorde oss stolta, glada till tårar och till lyckliga nyblivna föräldrar!

Finaste, klokaste, vackraste Blenda Loranga! Du är vår stolthet och vår klippa! Vi älskar dig så!


Världens högsta hurra på din stora femårsdag, fina fjunet!

Min pappa gav mig gröna fingrar!

Ett är sant - jag ärvde inte mina föräldrars gröna fingrar.
Men nu har jag fått det - på flaska!
Biobact är lösningen - ekologiska microorganismer som gör mig till Bertil Svensson 2.0.


Mina "Hjärtan på tråd" växer så det knakar, nya skott rakt genom spetsgardinen, med massor av nya blommor och blad!


Jag har aldrig sett någon sådan här blomma förut! Blommorna är magiska och ser nästa giftiga ut!

Denna trodde jag att den skulle gå samma tragiska öde till mötes som mina blommor brukar, när jag fick den av min man. Först försvinner de fina blommorna, en efter en och sen börjar bladen droppa av tills mamma kommer och kommenterar att de ser för tragiska ut och då ryker de.
Men - inte längre! Extra glad blir man ju när det är blommor som dessa som inte bara är supervackra att se på utan också doftar fantastiskt.
(Glömt vad den heter)

Toppen är full av blommor så jag vet inte varför jag fotograferade den ensamma...

Biobacten har samma effekt på alla mina blommor och pelargonsticklingen skjuter blad i en ryslig fart, och de stora blommar som aldrig förr!
Jag är fast!

Kurbits in my heart!

Har börjat kolla runt lite inför julen och julklapparna.
Hittade dessa HELT underbara haklapparna i konstläder!
På Barnvänligt kan en sådan bli din!





Där fanns också adventskalendern med små vantar, mössor och julstrumpor..... naaawh.
Kanske är det dags med nya jultraditioner i vår familj.



Ett tips på vad man kan stoppa i. Krokar kan man väl aldrig få för många av!
Moln och ugglor!

En klar. Med hjälp.

Med en sådan fantastisk hjälpreda så går det som på räls.
Min underbara lilla hjälpreda har tagit sig ett steg "uppåt" och sitter helst nu. Tiden går visserligen fort, men hon vilar inte på hanen direkt - 5 månader och sitter stadigare för varje dag.
Detta uppskattades verkligen - att sitta mjukt i sängen med hela sitt lilla gäng samlat och mamma som pysslade runt omkring.



Alla dessa val - tycker nästa att man kan se min beslutsångest.



Mamma som vimsar och tar kort, man kan bara titta och le.


Första klänningen/tunikan klar.
Den lilla fågeln som jag tänkt ha på denna klänningen hade katten lekt med. Så den låg på golvet när jag dammsög.... insåg jag för sent. Jag "letade", men innan det blev dammigare än när jag började fick jag ge mig.
Så det blev ett vågigt band nertill istället.


Och så gula blomknappar.

Hösten.

Ett faktum. Jag ska sluta streta emot nu.
Hämtar ner lådorna med höst- och vinterkläder. Snart.


Min minikärleksört. I kannan de kastade efter mig på en loppis i fjol. Så vackra färger ihop.

Första pumpagubben avverkad. Innan vi ens hunnit tända honom. Blenda ritade och jag karvade. Men de två tänderna i ovankäken har skrumpnat bort. Men han har fått mer mänskliga drag, tycker jag

Ser ut som om han tappat löständerna.

Spår av mina barn.

På mitt nattygsbord.


En bitring till Edit två små bissingar.


Blommor som min son plockat, satt i vas och smugit upp med.


En fjärilstavla som min dotter gjorde till mig i fjol.

Så kom det sig en dag...

...att jag spenderade två timmar på Stof & Stil.
Och kom hem med ca 12 nya projekt.


Ser ni framför er en grön prickig tunika med en fågel och gula blomknappar, ett par gula mjukismanchesterbyxor med cerisa muddar och en hjälmmössa med babuschkor med grönt prickigt kantband. Det gör jag med!!



En brun prickig manchestertunika med svampknappar och kanske ett vitt band nertill, ett sånt där vågigt, vet inte vad det heter. Till Edit, i storlek 74.

I övrigt blev det ett lilarandigt tyg till ett par byxor till Edit i bästa Imps & Elfs-stil, ett med fåglar, träd och äpple på till Blenda - ett par tights eller pyjamasbyxor, ett tokmönstrat manchestertyg till nåt med soffan tror jag att jag tänkte i villan och vallan, ett gråblått manchestertyg till ett par brallor till Hebbe med ett monster för att överhuvudtaget få på honom dem och några nya storlekar på virknålar för de finns ju aldrig i rätt storlek när man väl ska virka.

Blenda och Hebbe fick också nya gardiner på sina rum.




På Hebbes så länge tråkiga rum kompletterade jag senare med en tapetkrokodil som blev ganska uppskattad.

Hebbe, alltid i systers kläder.

Så nu går jag tillbaka till symaskinen.