Thursday, December 13, 2007

Förbjudet för nyfiken kusin!!!!!

Nu är mitt lilla lapptäcke till kusinbarnet klart.
Det har tagit lite tid, men inte så lång en arbetstid, mest betänketid.
Och jag är jättenöjd. Hoppas bara den lilla bebisen blir nöjd. Eller åtminstone hennes mamma. Det passar lagom till att bli en liten julklapp till dem från mig.

Alla de mönstrade tygerna är från Stoff & Stil, utom den storblommiga, det är som jag tidigare nämnt, vår gemensamma mormors/farmors gamla köksgardiner. Baksidan är ett oblekt, ofärgat linnetyg från tyglådan. Spetsen är ett loppfynd som jag fått av en bekant, så himla vacker och SÅ användbar. Den förhöjer det mesta! Den var inte ens tänkt från början utan kom med av en slump. En god och otroligt vacker och tongivande slump!!
För enkelhetens (lathetens) skull sydde jag ihop lapparna på overlocken och resten på vanliga. Lilla lappen med det broderade namnet är klippt från ett spetspåslakan, jag är svag för namnmärkta saker av alla slag.
Täcket är bara 75x75 cm men det är lagom att ha som lite mjukare filt på golvet och som täcke i vagnen om man vill det.
Färgåtergivelsen är något skarpare än i verkligheten, då är den rosa färgen något mildare.

Efter många turer så bestämde jag mig för lite färre olika sorters tyger och ett mönster med NOGA uttänkt symmetri, för att ändå skapa ett lugn i alla färger och mönster. Ovan "quiltare" som man är, ovana ögon för dessa kavalkader av olika sorters tyger.


En och en halv meter nyfiken halvårskatt gör ju onekligen att täcket ser litet ut.... 75x75 ÄR det i alla fall!


På den enkla baksidan sydde jag fast den broderade namnlappen med spets. Spets och linnetyg, mmmmm...


En enkel quiltning i den knypplade spetsen, för att jag inte är så bra på att sy rakt (har någon några bra tips på hur man gör), samt att mönstret på lapparna inte gav så många alternativ, OCH så jag var rädd att förstöra alltihop med sneda sömmar. Plus att täcket är så litet så det behövdes inte mer.
En nöjd katt som ser ut som om hon har gjort halva jobbet själv - Doris Jansson, lapptäckeskonstuktör.



Jag älskar ju namnlappar, ja namn på saker, så en obligatorisk sådan i favoritfärgen rosa. Och med hjärtat... ett måste. Kanske kan man se någon likhet till det här för sisådär ett drygt år sedan...



Kärlek, ren kärlek.

Tillbaka till lapptäckena, i förbifarten sydde jag nämligen ännu en framsida till ett babytäcke, som egentligen skulle bli baksidan till detta, men som blev FÖR fint, enkelt, men oj, vad jag gillade det. Kan väl avslöja att rosa och grönt är återigen inblandade, såklart, och så den knypplade spetsen, såklart. Grundanledning var att jag kom på att det inte skulle bli så snyggt när jag quiltade genom två sidor som hade olika mönster, då mönstren inte alls stämde överens med sömmar och så.
Som tur är så är det ju så många bebisar till på väg bland släkt och vänner....

Tuesday, December 11, 2007

Loppor - I love!

Det finns ingen shopping som är som loppis-shopping. Det är SÅ KUL.

Sedan vi flyttade in i vårt hus så har jag haft en favorit-temugg som stod här, flyttade in i ett fullt möblerat hus nämligen, vilket jag inte rekommenderar...
Temuggen är i rödmönstrat Mason´s-porslin. Den har blivit både kantstött och tappat örat, det har lagats och gått av igen, det har aldrig haft något fat, vad jag kommer ihåg, men vi kraschar porslin som om det vore ägg i påsktider så jag vet inte. Det är något jag har förträngt i så fall.


Jag håller i alla fall ständigt utkik efter rött engelskt mönstrat porslin, men det är inte så ofta man stöter på det. På nätloppisar säljs det för summor som min ekonomi inte mäktar med.

Men på en liten besöksrunda i min barndomshemstad, så hittade jag på älskade, älskade Erikshjälpen dessa koppar!
Sex kaffekoppar med fat och en supervacker gräddkanna, allt för femton kronor styck. Det är i perfekt skick och jag jublade och var rädd att någon skulle hinna ta dem medan jag hämtade en varukorg, fast jag såg senare på prislappen att de hade stått ute i butiken i sju veckor redan. Tack gode guuud att folk har så dålig smak, hahhaha.

En lite konstig sak är att en kopp helt saknar öra, där har aldrig suttit ett. Är det då en sockerskål? Verkar konstigt eftersom formen inte passar för så många sockerbitar. Någon som vet?
Jakten fortsätter på röttvittporslin, under tiden njuter jag av mina fyndkoppar.

Kalas med pinglor, cocktails och ljuv musik.

Så har man blivit ett år äldre.
Med tjejfest på värsta fina caféet, med underbar mat och härliga cocktails och en avslutning med Christian Kjellvander-konsert, så måste jag säga att jag är HELnöjd!
Presenterna är installerade.

Ett underbart doftljus och värsta fina ljuslyktorna, inköpta på favoritbutiken Miloii.

De får samsas på hyllan med fotografiet på min morfar.

Och till det nyrenoverade (men långt ifrån klara) badrummet, ett underbart sött emaljfat till mitt framtida toalettbord, som matchar perfekt.


Och eftersom jag också fick två små badkulor och två doftande tvålar från L´Occitane så behövdes ju fatet direkt. Den stora tvålen kommer även den från Miloii och tvättsvampen från Grekland.


Tack alla som gjorde vår födelsedagsfest så lyckad!!
En liten omysig bild från Kungsgatans Café som inte gör det rättvisa, men så att man kan tänka sig hur mysigt det kan vara en vinterkväll med tända ljus....