Pysselkvällar.

Kvällarna numera går åt till pyssel. Det är ju så kul att att göra små personliga presenter. Nu är det lite bebispresenter som det knåpats med. Och så har jag några PIF som jag ska göra, och som jag äntligen BESTÄMT mig för vad jag ska göra. Det är mitt största problem i allt jag tar mig för, den eviga beslutsångesten. Men nu ska det nog inte ta så lång tid till ni har era presenter kära PIFfare!
Senaste presenten som gjorts, gjordes efter inspiration från en gammal kanin från 70/80-talet som jag tror var min brors, men den kan också varit min, som finns hemma hos mina föräldrar. Den är liksom inte stoppad, utan sydd av en formad skumgummibit. Jag gillar den kaninen så mycket så jag var tvungen att försöka göra en liknande när jag ändå satt där med en skumgummibit över här hemma.
Resultatet: En Nansy till en SID!


Våra vänners lille kille Sid fick paket på posten idag. (Doris "Dosan" Janson, supervisor of pyssel, min eviga följeslagare/fotboja/pysselmarodör)


ÄNTLIGEN, tog jag tag i att göra de där extremt lätta men otroooligt dekorativa broderstygnen som man sydde redan på lekis på någon slags duk som sedan hängde med på skrivbordet hemma i ett halvdussin år.

Jag är hyfsat nöjd med resultatet men vet många saker nu som jag inte visste när jag började detta lilla projekt. Bra. Till nästa gång, för det gav absolut mersmak!!
Love till Sid och hans lilla familj norr om kröken!