För en god sak.

Jag kan inte se Nyheterna på TV, jag är inte så bra på att läsa tidningar på nätet. För då får man bara de trista och tråkiga nyheterna som gör mig så ont.

Men man vet ju ändå.
Och man kan ju hjälpa så känns det kanske lite bättre.
Gör som jag och läs, skänk och stötta i DOS Familys insamling till människorna på Afrikas Horn.

Livet får en liten annan dimension, och den kan väl behövas ibland.

En stor dag.

En liten människa i vår familj har tagit "the giant leap" in i skolvärlden.



Idag så åts det frukost med nya ryggsäcken på!



Mot en ny skola men gamla bekanta vägar, vänner och fröknar.



"Första klass!"
(Här kan man se ett av alla tapetseringsprojekt i bakgrunden, blommigt som sjutton. Boråstapeter, Bohêmekollektionen, igen.)



Och mamman lipade till lite när hon fotograferade henne, stora tjejen.


Nu börjar en ny era. Jag vet inte om jag är beredd, så mycket nytt, så många sorger och så mycket glädje, så många svåra saker och så många nya saker. Men jag tror nog att lilla Bä är redo för takeoff!
Jag önskar dig all lycka på färden min älskade lilla skrutt, ha en fantastisk resa!

Specialleverans.

Tack vare att jag börjat titta in på Twitter igen, upptäckte jag de fina Wörishoferssandalerna som gjort en Schollkarriär i Staterna, ni vet när alla fotomodeller gick i Schollsandalerna med träbotten (ett sådant par står här hemma också, svåra att gå i, omöjliga att slita ut). I samma veva som jag såg dem i en tweet så frågade min San Fraciscobaserade vän om vi ville ha något från USA när hon skulle komma hem. Utan att blinka och fartblind av alla fina tyska skor köpte jag tre par för att jag inte kunde välja varken modell eller färg.

Idag kom det sötaste lilla bud man kan tänka sig med mina fynd, för jag fyndade verkligen.

Elly Bud-Belly.


Sen fikade vi på gården, det är Edit specialist på.

Edit hjälpte mig att prova dem! De kommer se riktigt bra ut med strumpbyxor i också.



Kan man få för mycket av det goda?



Jag är så glad att jag har snälla vänner som kånkar skor till mig över Stilla Havet.


Mina favoriter skiftar hela tiden. Sjukt nöjd!



Tack fina Sabine för din hjälp! Bli inte förvånad om det ramlar in en massa beställningar av olika slag hos er framöver...

Ikea ger mig svaga nerver och ett stökigt kök.

Min rastlösa inredningssjäl vill att något ska hända.
Det måste ha något med den annalkande hösten att göra, förändring liksom.
Två köksluckor blev föremål för "makeovern".
Den nya tapeten inspirerade till ny kulör.
Men vilken?!

Min nya bunke från Ib Larsen fick inspirera....



...tillsammans med min vackra Hortensia.....



....och min första lyckade omblommande orkidé! Rosa såklart - ränderna går aldrig ur! I över 13 vuxna år har jag fått återfall till denna barndomens första älsklingsfärg.

Tapeten kommer från Boråstapeter, kollektionen, Bohême.

När kulören var bestämd så bestämde jag mig för det "enkla" alternativet Ikea, i stället för att sprutlackera dem själv hos vänner som egentligen var planen.
Men oj vad det suger energi att åka till Ikea. Vilken energitjuv. Men jag hade spenderbyxorna på och skulle unna mig så mycket.
Men de pengarna sparade jag för inget fanns hemma, förutom luckorna!
Väl hemma monterades det och borrades hål till knoppar. Mitt helt krokiga borr får illustrera hur bra det hela förlöpte. Rev upp en fin repa när jag krökte borren, nu dold med knoppen. Men klart blev det. Efter den klassiska Ikearöran och ett tre-fyra dussin svordomar.



Ikearöran...



Mot alla odds - klar!



Med udda knoppar. Från Indiska kanske...

Men inget begär blev stillat. Bara mer förändring vill jag ha.
Men två insikter rikare efter gårdagen 1) Jag trivs med mitt jobb. 2) Det är ju fantastiskt med kollektivtrafik!

En ledig dag.

Blir lätt i min värld, en snurrig dag.
Jag vill göra så mycket att jag mest står i mitten och spinner runt på stället.
Nya projekt och idéer påbörjas men jag hinner sällan avsluta dem. Det är så det känns i alla fall.
Halvfärdiga saker fyller mitt hem. Påbörjade, utklippta pyjamaströjor, ett halvklart kuddfodral, ett arbetsrum med latteväggar som skriker efter att bli tapetserat, hyllor som ska göra allt lite smidigare här hemma som mest ligger i vägen, ett fint väggskåp som vill bli målat och tapetserat.
Jag tänker ofta tanken att när jag är klar med allt kommer vi få så mycket plats - inga tapeter i lådor i garderoben, inga hyllor som står och tar plats i hörnor och klädkammare, och när hyllorna kommer upp så kan man sortera in allt löst skrot som skräpar runt överallt.
Tyvärr behövs det nog några lediga dagar till innan jag är i hamn.


Men om jag börjar med det lilla. Ett kuddfodral. Med kaffefläck. Redan.
Pyjamaströja till killen, hans beställning. Och faktiskt är byxorna redan klara!



Allt är liksom startklart, bara att sätta sig. Men alltid kommer det en maskin tvätt melan, eller ett grusigt golv, eller hungriga små barn.


Latteväggar som vill vara något annat. I ett överbelamrat "arbetsrum".


Hyllor som ska ge plats, står och tar plats...


Och skåpet som ska bli så fint när det är målat och kanske fått lite tapet inuti.


Så blåsiga kalla väder och Pippi Långstrump - I like you!

Huvudet tillbaka - på skaft!

Det är inte klokt. Jag tappade bort min bloggosfär helt! När vi flyttade.
Det är 14 månader sedan. Och sedan dess har det varit ynkligt med blogginlägg.
Och nu, ikväll, när jag skulle göra ett inlägg hade jag glömt hur man gör!
Var loggar jag in? Vad har jag för adress?
Och var kollar jag på andras bloggar?! Lade inte Bloglines ner i fjol? Hur gör man då? HIttar man alla gamla bloggar igen?

Som tur är satt de gamla ränderna i och jag är nu här, med nya friska tag!
Och ett nytt huvud!



Kul att vara tillbaka. Kul att få kraxa lite igen.
Snart dags för en rundtur i vårt dryga året gamla nya hem!

Nä, nu blommar det....!!

Det krävs lite VAB och lite vårkänslor för att få igång kreativiteten.
Och idag så hände det.
Jag både sydde klart ett par byxor OCH tog tag i ett bogginlägg om det.

Ett modifierat Ottobremönster utan jerseymudd, i ett tyg som jag hittade i skåpet, från Stoff & Stil skulle jag gissa.
Och en Edit som visar sina nya byxor med stil. Smock i midjan och i benen.
Med förhoppningar om varmare dagar snart - hade inte alls snökaos i tanken när jag sydde dem. Ett lätt och bra mönster i ett stycke, förlängde det bara lite i benen eftersom jag tog bort mudden och gjorde det lite lägre i grenen, vilket knappt märktes.
















Edits solbruna fötter från Thailandssemestern passade fint till dem.

På återseende om inte allt för länge, hoppas jag!