Doris i egen hög person!

Doris "Dosan" Janson har nu bott hos oss i en månad och den lilla, rätt skygga katten är numera en social purrmaskin med rejält kraftig motor. En motor som kräver rejält med bränsle vill jag lova. Hur den lilla lilla katten får i sig så mycket mat är ett mysterie. Men var den blir av är jag helt varse om, eftersom den saken helt har fallit på min lott.



Men vi har ett verkligt problem. Nämligen denna!

En hund med en matchvikt på ca 100 ggr mer än Dosans.... Vi står handfallna och vet inte hur vi ska lösa detta. Än så länge bor de på var sin våning... men så var det ju inte tänkt. Man kan ju lugnt säga att vår lydnadsträning inte är tillräcklig i detta fallet. Finns det något hemligt knep. Funderar på att Doris ska få dammsugaren som sin allierade då det är hundens absoluta skräckobjekt. Men den kan hon ju inte dra omkring med i trädgården.
Säg det som är så lätt som det var sagt??!!?



En underbar nyplockad bukett med vallmo och blåklint! På sant!! Visst bor vi långt söderut men.... midsommarblommor lagom till höstlovet rimmar dåligt!
Det är tydligen inte bara i mitt huvud som det snurrar.

På banan igen, men med handbromsen i.

En förkylning, ledde till en ommöblering, ledde till en arbetshörna som inte stör, ledde till en sjuk men lycklig mamma som kan sy utan att störa om kvällarna, ledde till en påse för bl.a duplo - tidigare inhyst i en vanlig papperspåse, nu fortfarande i en papperspåse men en sådan med fint fodral. Idén hittade jag på en blogg - du skyldiga stig gärna fram, jag har glömt var jag såg det, men helt kort så är det ett "tygfodral" runt en stomme av en papperspåse. Enkelt.
Vända-på-örenas-tid är här och några fina korgar till leksaker kan det inte bli, men två gamla omsydda gardiner duger fint.
Bildkvaliteten beror på samarbetssvårigheter mellan dator och kamera, mobilen får duga en stund.